Gårdagens stora rubrik i en av våra större kvällstidningar var att det glamorösa Hollywoodparet Mr och Mrs Anka går skilda vägar.
Jag lägger ingen som helst värdering i detta, och har absolut inget intresse av att vältra mig i deras elände.
Jag kan dock tyst konstatera för mig själv att Mrs Anka förmodligen numera insett att det där morgon-blowjobbet "för pliktens skull" trots allt inte är någon mirakelkur.
Hrm.
Kunde jag berättat för henne för länge sedan,
så hade hon ju sparat in massor med sovmornar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
*SKRATT* Jaaaa... tänk, vad sovmornar är underskattade! (förresten så övade jag på det dä du skrev om förut, att säga nej, "mitt i"... var skönt. Att kunna lita på MIG.) (min relation är visst inte slut än, fanns åxå utrymme att vara osams utan att det blev katastrof, men stora förändringar på gång, framförallt i mitt sätt att hantera att vara i relationen på; typ mer fokus på mig, och mitt)
SvaraRaderaOrkar inte heller gegga i Ankas historia.. hörde den kort, och fy.. nä.. jag är en mjukis idag.. vill ju ha Kärlek. Inte beroende, eller gegga. Men då behöver man ju ha den till sig själv först, förstås.
Kram och ha en fin dag!
En fin dag till dig med, och vad skönt att du "följer med vågorna" när det stormar och inte kämpar emot dem :)
SvaraRaderaKram
Tinto
Jag har inte brytt mig om fru Anka jag heller men man har ju inte kunnat undvika komentarna om henne i fikarummet tex - där just denna komentar fick mycket uppmärksamhet. Jag skrattade bara (ointresserat) åt den då men din kommentar här skrattade jag gott åt. ;)
SvaraRaderaTack för det!
Kram Sanna
Ja skrattar bäst som skrattar sist. Lite elakt kanske av mig. Men jag erkänner att jag inte tycker om henne och de uttalende som fått så mycket oförtjänt uppmärksamhet.
SvaraRaderaKram Faith