Jag säger som Mr. Fylking himself;
Äntligeeeeeen!
Underbara, härliga, fantastiska lättnad.
Har precis pratat med sambon som numera rullar på vägarna med en passat.
Han hade förvisso kunna rulla med en skruttig lite skitbil också, jag kunde inte brytt mig mindre.
Bara jag aldrig någonsin behöver sätta min fot i den där andra igen.
Vågade inte ta ut minsta lilla i förskott.
Men när han ringde för en liten stund sedan och bekräftade, så vågade jag känna efter.
Hur fantastiskt det känns.
Tårarna som aldrig vill sluta rinna.
Denna j-la väntan, som äntligen är över.
Fy vad hemskt det har varit.
Men nu är det äntligen över.
måndag 12 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hurra!
SvaraRaderaSåå glad för din skull - en obehagskänsla mindre för dig. Och - vad jag uppfattar - en skönare känsla för er båda när ni sätter er i bilen tillsammans.
SvaraRaderaGRATTIS!
Sanna
Tack snälla!
SvaraRaderaHar precis varit ute och provkört den.
Den är ursnygg, doftar underbart och är skithärlig att köra...men framför allt, den är inte den gamla bilen!!!
Det blir till att fira med lite vaniljglass o bär ikväll!
(skumpan får ju vänta några månader! :)
Kram
Tinto
superstort grattis!! :-) Tror att jag förstår att det känns skönt! Kram! /Lizzie
SvaraRadera